Pyret, Eros & Ludvig

Ni ska inte tror att de e en dans på rosor att ha en hund inte...
Min hund, Eros, en renrasig (utan stamtavla) schäfer på snart 4 år (22 nov) har allergi, och ingen vanlig allergi, utan foder allergi, som gör att han måste äta ett special foder, som heter Royal Canin Hyperallgernic, som kostar 850 kronor för 14 kg. Och ni som nu sitter där med era små hundar som kanske äter nån dl per dag, släng er i väggen, min hund äter, om han äter som han ska, uppemot kilot per dag. Så de kostar.
Och inte nog med det, han e allergisk mot katt oxå, och kvalster, damm och pollen. Så klart så har vi två katter, 3 stora björkar på gården, och vem har inte kvalster och damm hemma.
Mot detta får han sprutor, en gång i månaden, beroende på årstid. Nu har det gått såpass bra så nu har de nog hunnit gått 6 veckor mellan sprutorna. Han fick en i morse, och de med sorg i hjärtat ja ropar på honom och tar fram lådan med sakerna i.
Han kommer med lågburet huvud och svansen mellan benen, han vet att han måste, så han gör inga försök till att komma undan, han sätter sig försiktigt framför mej och lägger huvudet i knät, han vet precis hur de funkar. Han piper till lite varje gång ja sticker sprutan i nacken, men han rör sej inte. Efter en sekund e de klart, och ja berömmer honom. Han hoppar runt lite tills han sätter sej ner och lägger huvudet på sned -vart e mitt godis? Efter varje spruta så vet han att de bjuds på något extra gott. Idag stod de torkad lever på menyn, han slickar sej runt munnen och sitter helt stilla, detta e nog de enda godis som får min hund i trans, han e inte värst för mat och sånt överhuvudtaget, utan tar heller en boll eller en pinne som belöning. Men just vid dessa tillfället, då finns de inga smaskiga pinnar eller studsiga bollar som gäller. Han får sitt torkade lever, och ja berömmer honom, han e nöjd. Knallar iväg till sin favoritplats, bredvid min och Mattis dubbelsäng, på golvet där, och slänger ner sej med en suck.
Med allt vi gått igenom ja och Eros, med alla provtagningar och stick, med alla besök och återbesök hos veterinärer, så vet jag att han kan leva med sin allergi. En spruta då och då, med lite gott snax som tröst. Lite extra kött på maten av mormor ibland, inte för mycke, men lagom, så kan han leva med sin allergi som en helt vanlig hund!
Och visst kostar de pengar... Men va gör de om hundra år..  De stunder ja och Eros haft/har är de bästa ja har, finns inget bättre än att ta en morgon promenad i vackra Sunnemo, en tidig höstmorgon.
Och någon gång hoppas ja på att få en hundkompis till Eros, en läcker liten schäfertik, eller en mallig Dobermann, eller varför inte en kramgo Bulldog, och då hoppas ja att ja kanske ska ha turen att slippa all allergi. Men om de vore fallet så igen, så vet ja ju iaf, hur man får dom att på bästa sätt må bra.


Puss å Kram



Eros medicin..



Vill inte...



Väntar på torkad lever...



Nöjd osch belåten...